Föreningens fågeldamm jämte hus och hägnader för sim- och landfåglar

Lilla Holmens Fågelhus

Föreningens fågeldamm i Mariehamn där Grågässen häcka på den konstgjorda holmen

           I april 1929 inlämnade styrelsen till stadsfullmäktige i Mariehamn en anhållan om att staden skulle till inhägnaderför sim- och landfåglar upplåta ett c:a 7000 kv.m stort vatten- och strandområde i sundet emellan »Lilla Holmen» och stadsplanen. Förslaget åtföljdes av ritningar och kostnadsförslag för områdets inhägnande till en dammanläggning för svanar och andfåglar, vilka föreningen hade för avsikt att på sin bekostnad anskaffa, vårda och underhålla. Föreningen motiverade sin anhållan med att allmänheten genom att så att säga komma i personlig beröring med fåglarna och deras liv i vida kretsar skulle få intresse för fågelskydd samt kärlek till fågelvärlden, ävensom att, där sådant redan förefarms, detta skulle ökas och fördjupas. Dessutom skulle anläggningen i biologiskt och estetiskt avseende bliva en attraktionbåde för ortsbor och turister. Föreningen anhöll tillika om ett anslag enligt det bilagda kostnadsförslagete.

          Skrivelsens resultat blev att stadsfullmäktige enligt brev av den 7 januari 1930 beviljade föreningen ett engångsanslag av Fmk 9000 med villkor att föreningen själv anlägger dammen med allt vad därtill hörer, samt för framtiden underhåller densamma. Sedan dessa medel beviljats, vidtog arbetet omedelbart med dammens och hägnadernas iordningställande och inredning. Under årens lopp har anläggningen i mån av föreningens tillgångar och krafter utvidgats och förkovrats. Genom den bro, som leder till Lilla Holmen, samt stängselnät är norra delen av sundet avspärrat samt likaså den södra sidan genom stängselnät. På östra och västra sidan kunna stängselnäten löpa på fast mark. Norra delen av stranden på Ljlla Holmen har genom mudder, tagen från dammen samt fyllning, som för ändamålet dit transporterats, blivit påfylld och insådd med gräs till föda åt fåglarna. Till stöd för det sålunda påfyllda området har en cementbetong vall gjutits utåt sundet.

          Platsens läge är synnerligen förmånligt för sitt ändamål, ty längs västra stranden sträcker sig en tät och frodig vass ut mot sundet, den östra åter utgöres av sidländ äng. Då vattenvariationer inträffa i sjövattnet, uppstå strömsättningar i sundet, varigenom vattnet i detsamma förnyas. Detta är en stor förmån, som härigenom beredes anläggningen, ty mångenstädes, där sådana dammar anlagts, förblir vattnet stillastående och osunt.

Vänliga människor mata fåglarna från bron

          Ett modernt och tidsenligt svanhus har byggts på pontoner samt ett rymligt fågelhus med inmurade vattenbassänger uppförts på västra stranden av sundet. Tvenne små holmar hava medelst pålar, cement och fyllningsjord skapats i dammen. På de små holmarna har ett miniatyrhus i åländsk stil uppställts till varpplats för fåglarna. På Lilla Holmen hava längs stranden miniatyrstugor placerats till fågelreden. Dammen inrymmer knölsvanar, vilka årligen här häcka, sångsvanar, grågäss, som även de häckat, myskänder, ankor och gräsänder. Dessa fåglar höra så att säga till dammens bofasta innebyggare, men dessutom får den emottaga en massa gäster, bland dem gräsänder, vilka mot höstarna talrikt hit infinna sig, och glömma sig kvar vid de dukade borden tills vintern på allvar infinner sig. På sommaren ses tärnor, skrattmåsar och andra måsfåglar spekulera på den i dammen rikligt förekommande småfisken. Fåglar, vilka uppträda som verkliga snyltgäster, äro stadens duvor, ty dagen lång fylla skaror av dem sina krävor vid mattrågen; sedan de vilat en stund återkomma de. Den gästfrihet de sistnämnda sålunda påtrugat sig, blir föreningen nog så dyrbar.

          Men dammens simfåglar äro icke det enda av fågelvärldens liv föreningen på Lilla Holmen låter allmänheten få en inblick i, ty vid stranden äro med stängselnät omhägnade rymliga hemvist för landfåglar, inrättade i biologisk överensstämmelse med deras naturliga liv. Här bo fasaner, dvärghöns, bofinkar, sidensvansar, domherrar, grönsiskor, bergfinkar, snösparvar, sång- och koltrastar, australiska undulatpapegojorsamt påfåglar. Deras trivsel har efter allt att döma varit fullt tillfredsställande.

          Här må anmärkas, att en stor del av dessa fåglar äro sådana, som sårade hämtats till föreningens ordförande och av honom vårdats och omplåstrats till hälsa.

         För att i någon mån underlätta anläggningens ekonomi, vilken är fristående från annan föreningens verksamhet, samt att bereda besökare den största möjliga trevnad, anhöll föreningens styrelse hos stadsfullmäktige år 1935 om tillstånd att å Lilla Holmen få uppföra en paviljong för servering av te, kaffe, tobak m. m. Denna anhållan blev välvilligt beviljad. I augusti samma år hade föreningen en vacker paviljong färdig, att emottaga gäster, uppförd enligt ritning av föreningens ordförande. Vad man av företaget hoppades och åsyftat, har även i verkligheten besannat sig, nämligen att byggnaden har en av behovet uppgift att fylla.

           Förhoppningarna om att väcka till liv hos den stora allmänheten intresse för fåglar och deras livsföringar, som föreningen med sina anläggningar å Lilla Holmen åsyftat, har dess bättre besannat sig i en omfattning, som föreningen knappast vågat hysa. Mången, som då var en principiell motståndare till tanken, är nu ivrig beundrare av anläggningen, erkännande misstaget av sin tidigare uppfattning. Man ser stadens innevånare, ofta med barn och »blomma», vandra ut till fåglarna för att mata dem med medförda godbitar. För stadens talrika sommargäster samt turister, vilka besöka Åland, ha fåglarna även blivit den attraktion man påräknat. Fåglarna, föreningens paviljong samt den vackra naturen i lycklig förening äro de faktorer, vilka draga intresset till Lilla Holmen.

Föreningens fågeldamm i Mariehamn där Grågässen häcka på den konstgjorda holmen

          En betagande anblick är det att betrakta de snövita svanarna, de vackra vildgässen, änderna, ankorna m. fl., där de fritt röra sig i sin naturliga omgivning. Då honorna som stolta mödrar paradera med sina ungar, är även det en älsklig syn. Särskilt må vildgässen här framhållas, ty dessa vackra, kloka och graciösa fåglar äro lika tilldragande antingen de röra sig på vatten eller land eller flyga fram i lufthavet. Dammen hyste våren 1936 3 st. av dessa fåglar, 2:nne hannar och en hona. Honan valde sig en av hannarne till make och anlade på den ena av de konstgjorda holmarna sitt rede. Här lade hon 5 ägg, av vilka i sinom tid lika många ungar framkläcktes. Dessa trivdes och frodades utmärkt, så att de redan i augusti månad voro flygga. Med de gamla fåglama såsom ledare gjordes nu allt längre och längre utflykter, men med ständig återkomst till sin kära födelseplats. Gåsflocken består nu av 8 fullvuxna gäss. När dessa i det för dem karakteristiska fylket i susande flykt komma hem till sin damm, eller lyfta därifrån, är det en tjusande syn som får fågelälskare att känna varmt. Då vildgässens flyttande skaror kacklande flögo fram över bygdernakände dammens vildgäss generationers intuitiva, manande stämma till uppbrott för resa till sydligare länder. De lyftade vingarna och voro några dagar borta, men så återkommo de. Den bekymmerlösa tillvaron i fågeldammen fick vid valet företräde framom ansträngningar och faror under flyttningstågen.

          Såsom av denna framställning synes, hava de kostnader och arbeten, som föreningen för sina fåglar nedlagt å Dilla Holmen, ingalunda varit obetydliga, men den har medvetandet om att dess syftemål genom anläggningenkraftigt befordrats. Dilla Holmens fåglar hava i den allmänna uppfattningen inplantats såsom en symbol för ett arbete, ägnat fåglarnas väl. Därför håller föreningen det som en hederssak att dess skyddslingar framvisas i kondition, som icke verkar till att hysa medömkan, men ter sig sådan, vari de i den fria naturen uppträda.

Källa: Ålands Fågelskyddsförening publikation i anledning av 10-årig verksamhet (1937)