| |
 |
| Föreningens fågeldamm i Mariehamn där
Grågässen häcka på den konstgjorda
holmen |
I april 1929
inlämnade styrelsen till stadsfullmäktige i Mariehamn en anhållan om att
staden skulle till inhägnaderför sim- och landfåglar upplåta ett c:a
7000 kv.m stort vatten- och strandområde i sundet emellan »Lilla Holmen»
och stadsplanen. Förslaget åtföljdes av ritningar och kostnadsförslag
för områdets inhägnande till en dammanläggning för svanar och andfåglar,
vilka föreningen hade för avsikt att på sin bekostnad anskaffa, vårda
och underhålla. Föreningen motiverade sin anhållan med att allmänheten
genom att så att säga komma i personlig beröring med fåglarna och deras
liv i vida kretsar skulle få intresse för fågelskydd samt kärlek till
fågelvärlden, ävensom att, där sådant redan förefarms, detta skulle ökas
och fördjupas. Dessutom skulle anläggningen i biologiskt och estetiskt
avseende bliva en attraktionbåde för ortsbor och turister. Föreningen
anhöll tillika om ett anslag enligt det bilagda kostnadsförslagete.
Skrivelsens resultat blev
att stadsfullmäktige enligt brev av den 7 januari 1930 beviljade
föreningen ett engångsanslag av Fmk 9000 med villkor att föreningen
själv anlägger dammen med allt vad därtill hörer, samt för framtiden
underhåller densamma. Sedan dessa medel beviljats, vidtog arbetet
omedelbart med dammens och hägnadernas iordningställande och inredning.
Under årens lopp har anläggningen i mån av föreningens tillgångar och
krafter utvidgats och förkovrats. Genom den bro, som leder till Lilla
Holmen, samt stängselnät är norra delen av sundet avspärrat samt likaså
den södra sidan genom stängselnät. På östra och västra sidan kunna
stängselnäten löpa på fast mark. Norra delen av stranden på Ljlla Holmen
har genom mudder, tagen från dammen samt fyllning, som för ändamålet dit
transporterats, blivit påfylld och insådd med gräs till föda åt fåglarna.
Till stöd för det sålunda påfyllda området har en cementbetong vall
gjutits utåt sundet.
Platsens läge är
synnerligen förmånligt för sitt ändamål, ty längs västra stranden
sträcker sig en tät och frodig vass ut mot sundet, den östra åter
utgöres av sidländ äng. Då vattenvariationer inträffa i sjövattnet,
uppstå strömsättningar i sundet, varigenom vattnet i detsamma förnyas.
Detta är en stor förmån, som härigenom beredes anläggningen, ty
mångenstädes, där sådana dammar anlagts, förblir vattnet stillastående
och osunt.
 |
| Vänliga människor mata fåglarna från bron |
Ett modernt och
tidsenligt svanhus har byggts på pontoner samt ett rymligt fågelhus med
inmurade vattenbassänger uppförts på västra stranden av sundet. Tvenne
små holmar hava medelst pålar, cement och fyllningsjord skapats i dammen.
På de små holmarna har ett miniatyrhus i åländsk stil uppställts till
varpplats för fåglarna. På Lilla Holmen hava längs stranden
miniatyrstugor placerats till fågelreden. Dammen inrymmer knölsvanar,
vilka årligen här häcka, sångsvanar, grågäss, som även de häckat,
myskänder, ankor och gräsänder. Dessa fåglar höra så att säga till
dammens bofasta innebyggare, men dessutom får den emottaga en massa
gäster, bland dem gräsänder, vilka mot höstarna talrikt hit infinna sig,
och glömma sig kvar vid de dukade borden tills vintern på allvar
infinner sig. På sommaren ses tärnor, skrattmåsar och andra måsfåglar
spekulera på den i dammen rikligt förekommande småfisken. Fåglar, vilka
uppträda som verkliga snyltgäster, äro stadens duvor, ty dagen lång
fylla skaror av dem sina krävor vid mattrågen; sedan de vilat en stund
återkomma de. Den gästfrihet de sistnämnda sålunda påtrugat sig, blir
föreningen nog så dyrbar.
Men dammens simfåglar äro
icke det enda av fågelvärldens liv föreningen på Lilla Holmen låter
allmänheten få en inblick i, ty vid stranden äro med stängselnät
omhägnade rymliga hemvist för landfåglar, inrättade i biologisk
överensstämmelse med deras naturliga liv. Här bo fasaner, dvärghöns,
bofinkar, sidensvansar, domherrar, grönsiskor, bergfinkar, snösparvar,
sång- och koltrastar, australiska undulatpapegojorsamt påfåglar. Deras
trivsel har efter allt att döma varit fullt tillfredsställande.
Här må anmärkas, att en
stor del av dessa fåglar äro sådana, som sårade hämtats till föreningens
ordförande och av honom vårdats och omplåstrats till hälsa.
För att i någon mån underlätta
anläggningens ekonomi, vilken är fristående från annan föreningens
verksamhet, samt att bereda besökare den största möjliga trevnad, anhöll
föreningens styrelse hos stadsfullmäktige år 1935 om tillstånd att å
Lilla Holmen få uppföra en paviljong för servering av te, kaffe, tobak
m. m. Denna anhållan blev välvilligt beviljad. I augusti samma år hade
föreningen en vacker paviljong färdig, att emottaga gäster, uppförd
enligt ritning av föreningens ordförande. Vad man av företaget hoppades
och åsyftat, har även i verkligheten besannat sig, nämligen att
byggnaden har en av behovet uppgift att fylla.
Förhoppningarna om
att väcka till liv hos den stora allmänheten intresse för fåglar och
deras livsföringar, som föreningen med sina anläggningar å Lilla Holmen
åsyftat, har dess bättre besannat sig i en omfattning, som föreningen
knappast vågat hysa. Mången, som då var en principiell motståndare till
tanken, är nu ivrig beundrare av anläggningen, erkännande misstaget av
sin tidigare uppfattning. Man ser stadens innevånare, ofta med barn och
»blomma», vandra ut till fåglarna för att mata dem med medförda godbitar.
För stadens talrika sommargäster samt turister, vilka besöka Åland, ha
fåglarna även blivit den attraktion man påräknat. Fåglarna, föreningens
paviljong samt den vackra naturen i lycklig förening äro de faktorer,
vilka draga intresset till Lilla Holmen.
 |
| Föreningens fågeldamm i Mariehamn där
Grågässen häcka på den konstgjorda
holmen |
En betagande anblick är
det att betrakta de snövita svanarna, de vackra vildgässen, änderna,
ankorna m. fl., där de fritt röra sig i sin naturliga omgivning. Då
honorna som stolta mödrar paradera med sina ungar, är även det en
älsklig syn. Särskilt må vildgässen här framhållas, ty dessa vackra,
kloka och graciösa fåglar äro lika tilldragande antingen de röra sig på
vatten eller land eller flyga fram i lufthavet. Dammen hyste våren 1936
3 st. av dessa fåglar, 2:nne hannar och en hona. Honan valde sig en av
hannarne till make och anlade på den ena av de konstgjorda holmarna sitt
rede. Här lade hon 5 ägg, av vilka i sinom tid lika många ungar
framkläcktes. Dessa trivdes och frodades utmärkt, så att de redan i
augusti månad voro flygga. Med de gamla fåglama såsom ledare gjordes nu
allt längre och längre utflykter, men med ständig återkomst till sin
kära födelseplats. Gåsflocken består nu av 8 fullvuxna gäss. När dessa i
det för dem karakteristiska fylket i susande flykt komma hem till sin
damm, eller lyfta därifrån, är det en tjusande syn som får fågelälskare
att känna varmt. Då vildgässens flyttande skaror kacklande flögo fram
över bygdernakände dammens vildgäss generationers intuitiva, manande
stämma till uppbrott för resa till sydligare länder. De lyftade vingarna
och voro några dagar borta, men så återkommo de. Den bekymmerlösa
tillvaron i fågeldammen fick vid valet företräde framom ansträngningar
och faror under flyttningstågen.
Såsom av denna
framställning synes, hava de kostnader och arbeten, som föreningen för
sina fåglar nedlagt å Dilla Holmen, ingalunda varit obetydliga, men den
har medvetandet om att dess syftemål genom anläggningenkraftigt
befordrats. Dilla Holmens fåglar hava i den allmänna uppfattningen
inplantats såsom en symbol för ett arbete, ägnat fåglarnas väl. Därför
håller föreningen det som en hederssak att dess skyddslingar framvisas i
kondition, som icke verkar till att hysa medömkan, men ter sig sådan,
vari de i den fria naturen uppträda.
Källa: Ålands Fågelskyddsförening publikation i anledning av 10-årig
verksamhet (1937)
|
|